Tänk om alla visste...

Nyhetsflöde
längst ner på denna sida

Länk till www.PADI.com
Öppettider under 2017
 
 Måndag           Stängt
  Tisdag        ca:12:00-18:00
 Onsdag        ca:12:00-18:00
 Torsdag        ca:12:00-18:00
  Fredag        ca:12:00-18:00 
  Lördag        10:00-13:00
  Söndag            Stängt

 Om ni behöver någon övrig hjälp eller boka kurs. Skicka ett sms till 0703107212

           Bildspel från Johannes L

Johannes L
vårt kära husvrak. 250 meter från land ligger vårt husvrak Johannes L. Stålbåten sjönk november 1979 när hon skulle lämna Helsingborgs hamn. Inga personer drunknade fast räddningsaktionen blev dramatisk. Vraket ligger på 6-8 meters djup med barbord sida mot botten och med kölen mot land. Från ytan till styrbords sida är där bara 1,5 meters djupt så både snorkling och dykning är lämpligt och roande. Här kan man se hur en stålbåtsvrak kan mångdubbla den biologiska massan avsevärt på ett sådant här område. Kom in till oss så visar vi vart du lämpligaste går i vattnet för denna upplevelse. Ni kanske vill göra ett provdyk tillsammans med oss på vraket.

Dyka i Öresund
Att dyka i Öresund kan kännas skrämmande för många. Skrönan om att det skall vara kallt och mörkt utan liv är en känsla många icke dykare har. Men vi som tillbringar vår tid här under ytan vet at så inte är fallet. Här är ljust och härligt med fina färger och öppet för oss alla som vill njuta av denna tillvaror. Här nedan ett litet Youtube klipp från två amatördykare som leker utanför stranden i Rydebäck på 4-6 meters djup med en Go-pro
.

Nyheter och information
Här nedan ligger lite blandade nyheter och information samt rapporter.
 

2017

Öresundsakvariet Helsingör har under måndagen släppt ut 75 småfläckiga hajar vid Grollegrund utanför domsten i Öresund. Länk

Läs hela inlägget »


Öresund Bilden är suddig och pixlig men innehållet är sensationellt. För första gången på ett halvt sekel har en tonfisk fångats på bild i Öresund.

Ända fram till 60-talet sportfiskades det tonfisk i Öresund. I Snekkersten, söder om Helsingör. samlades sportfiskare från hela världen varje sommar för att dra upp tonfiskar som kunde vara ända upp till två meter långa och väga så mycket som 300 kilo, berättar Fiskejournalen. Även kommersiellt fiskades det och rekordåret 1942 drogs det, enligt SVT, upp 2 000 ton i Sverige.
Men med stigande priser fiskades tonfisken ut.
– Tonfisken fiskades ut i världshaven, det var ett för högt fisketryck på dem, säger Markus Lundgren, fiskevårdschef på organisationen Sportfiskarna till SVT i somras.
– De slutade att vandra hela vägen hit, bestånden minskade och de försvann härifrån.
Det senaste decenniet har beståndet dock hämtat sig och den blåfenade tonfisken har vid enstaka tillfällen siktats längs kusten. Ingen har dock lyckats fånga den på bild. Förrän nu.
I tisdags hade nöjesfiskarna Jesper Fohrmann och Tom Secher turen med sig. Mellan Gilleleje och Hornbaek hade de turen med sig när en stor tonfisk hoppade upp över ytan. Enligt Øresundsakvariet är det den första bilden av en tonfisk i Öresund som tagits sedan 60-talet.
– Inte långt före Hornbæk såg vi stora plask – vi seglade till platsen och sedan till vår upphetsning – såg vi två stycken 200-kilosfiskar hoppa precis framför båten bara några meter från oss. Självklart var vi fullkomligt överlyckliga. Det är en dröm jag har haft sedan jag var barn, där min farfar berättade hur han fiskade tonfisk i Öresund. Att se dem där i vårat egna hav är en verkligt unik och livsförändrade upplevelse, säger Jesper Fohrmann som tillsammans med Tom Secher fiskat tonfisk flera platser på jorden till Øresundsakvariet.
Han berättar att de totalt såg drygt 50 fiskar på mellan 100 och 300 kilo.
– Det är en epokgörande händelse att den atlantiska tonfisken verkligen är tillbaka i Öresund och det beror på att tonfisken är på stor tillväxt i Nordatlanten. Under många år har det förekommit mycket stränga restriktioner för kommersiellt fiske efter tonfisk i bland annat Medelhavsområdet och det här har lett till att den stora tonfisken växer snabbt och det finns anledning att tro att beståndet fortsätter att öka om restriktioner fortsätter, säger Jens Peder Jeppesen, marinbiolog och akvarium- och museichef på Øresundsakvariet.
I ett pressmeddelande skriver man nu att det, om det är så väl att tonfisken åter regelbundet börjar komma till Öresund på hösten så som den gjorde förr i tiden, kan leda till en rejäl tillväxt inom turistnäringen. I nuläget är tonfisken skyddad och ett framtida fiske efter den sannolikt kommer att ske med ”catch and release”-metoden, det vill säga att fisken kastas tillbaka efter fångst. Länk

Läs hela inlägget »


Säldöd, livlösa havsbottnar, giftalger och badförbud. Dykaren Kjell Andersson slog larm och Helsingborgs Dagblad skrev. Den 4 september för 30 år sedan kanaliserades allmänhetens oro och ilska i ett demonstrationståg med 10 000 deltagare, och Öresundsfonden bildades.

Året var 1987 och Kjell Andersson hade dykt i Öresund i 20 år. Han var tekniker på institutionen för geoteknologi vid Lunds universitet och kontrollerade bland annat regelbundet färskvattenledningen från Landskrona till Ven.

— Jag såg mycket döda bottnar och förstod att Öresund befann sig i krisläge. Man kunde ta upp flera spänner med gyttja från botten, och den luktade som sura ägg.

Sundet mellan Skåne och Danmark har alltid varit ett av världens mest trafikerade, och stränderna sedan årtusenden tätt befolkade. För 30 år sedan bolmade röken ur skorstenar från tunga industrier som Rexolin och Boliden Kemi – Boliden stod ensamt för 45 procent av fosforbelastningen i Öresund, trots att utsläppen minskat med 90 procent sedan 1976. Kommunernas reningsverk var långt ifrån lysande, och Helsingborg hade ökat sina kväveutsläpp så att man nu innehade andraplatsen i Öresundsregionen efter Malmö-Sjölunda. Läckage från jordbrukets gödning och bekämpning var inget som uppmärksammades. Bilar och båtar spydde ut tämligen orenade avgaser. Bilismen stod för hälften av alla kväveutsläpp.

Myndigheterna ville inte lyssna när jag berättade vad jag sett, säger Kjell Andersson. Och företagen hänvisade till att de hade tillstånd för alla sina utsläpp. De anställda var rädda om sina jobb.
Han sökte pengar för att göra en på den tiden unik undervattensfilm, men fick avslag. Då bekostade han den själv tillsammans med Michael Palmgren från SEA-U. Åtta minuter som med förvånansvärt god kvalitet avslöjade hur illa det var ställt med Sundet under ytan (filmen).
— Jag fick väldigt mycket skit för den. Många var inte alls intresserade av mina avslöjanden.
Men han upplevde också motsatsen. På ett år turnerade han med sina bilder och höll över 100 föredrag. I november 1987 inledde Helsingborgs Dagblad en serie kallad "Överlevnad Öresund". (Boken)

Sommaren 1988 blev misshandeln av havet mycket påtaglig för allmänheten. Döda sälar började flyta iland och ruttnade på våra badstränder. Forskare misstänkte att miljögifter slagit ut sälarnas immunförsvar.

Sen kom giftalgerna. En gulgrön gröt gjorde badvattnet oaptitligt, och för barn och hundar direkt livsfarligt. På vissa ställen uppmättes 80 miljoner giftbakterier i en liter vatten. Badförbud infördes.

I juli hittades tusentals döda fiskar vid Vegeåns mynning. Den troliga orsaken var läckage från de kringliggande jordbrukens ogräsbekämpning och gödning i kombination med häftiga åskregn.
— Allt det här utmynnade i en demonstation i Helsingborg, berättar Peter Carlsson, reporter på HD och en av dem som jobbade med artikelserien.
— 10 000 personer deltog, det var den största demonstrationen för miljön i Sverige någonsin.
Marschen ringlade under flera timmar från Sundstorget till Strandvägen, och följdes från havet av 375 fritidsbåtar. En av SFL-färjorna gjorde en extra piruett och lät mistluren ljuda till stöd. En resolution lästes upp, som skickades till alla riksdagsledamöter, samt Helsingborgs kommunpolitiker. Och det var 14 dagar kvar till valet...

— Det var fantastiskt, minns Kjell Andersson. Efter demonstationen ville jag skapa en fond, och med hjälp av HD:s dåvarande chefredaktör Lars Wilhelmsson, journalisten Christel Kvant och Landskronas miljöchef Högni Hansson lyckades vi.

Öresundsfonden (http://www.oresundsfonden.se) lever än idag och Kjell Andersson är fortfarande dykare och verksam i SCSC.


— I dag mår Sundet mycket bättre och benäms som ett av världens mest underskattade hav. Jag är väldigt glad för den positiva trenden. Allt tack vare industriernas och kommunernas rening, och bilarnas katalysatorer. Blåstången är tillbaka ålgräset har ökat, fisket har aldrig varit så stort och artrikedomen är imponerande. Fortfarande efter 30 år har vi tyvärr inte löst problemen med breddning av avlopp vid stora regn. Men vi vet att målsättningen finns fast det går långsamnt framför allt i Helsingborg.
Men tittar vi på Östersjön och andra hav menar han att läget är bedrövligt. Titta på Hanöbukten som idag är behov av stor hjälp.
— Jag förstår inte att de inte lär sig av våra erfarenheter. I Öresund förbjöds trålfiske redan 1932 och nu vi har gott om stora fina torskar. När man ska vidta åtgärder måste man se helheten och våga fatta tuffa beslut.
För att rädda havet vill Kjell Andersson se ett tiopunktersprogram med rening och fiskebegränsning.
— Och så vill jag väcka intresse genom att till exempel arrangera "Havets dag" varje år på ett antal platser. Allmänheten och myndigheterna måste inse hur viktiga våra vatten är.

Kjell Andersson och Michael Palmgren för kunskapen vidare.

Läs hela inlägget »

Detta känns inte som en nyhet längre. Varje år kommer samma varningar upp angående Danska sandugningar men inget förändras. Öresund mår ju ganska bra där vi inte har varit och förstört varför måste man då envisas om att förstöra det som fungerar fint.

Läs denna artikel från Expressen/Kvällsposten
Byggandet i Köpenhamn kräver stora mängder sand som tas från botten i Öresund.
Det skadar fisket och naturlivet i regionen för all framtid, skriver SVT Skåne. Fiskarna hittar den bästa födan i de grunda sandbankerna och där kan fiskynglen växa till sig.

Enligt de som fiskar i området orsakar sandsugningen bara döda bottnar.

– Sandsugningen förstör inte bara havsbotten utan hela ekosystemet i havet, säger Therese Nissen från Danmarks naturskyddsförening, till SVT.

Trots skadan har varken den danska miljöministern Esben Lunde Larsen, eller Sveriges miljöminister Karolina Skog (MP), kommenterat danskarnas tillvägagångssätt.

I vattnet i Öresund finns över hundra olika fiskarter och på Svenska naturskyddsföreningen hoppas man att så ska förbli. Länk

Från svt:
https://www.svtplay.se/klipp/14678560/oresunds-botten-lansas-pa-sand-for-nybyggen

Läs hela inlägget »

Råå Aqua Resort har i veckan fått utmärkelsen Outstanding Service från PADI i 25 år. Detta är vi väldigt glada för och vill tacka alla som varit med på denna resa. Jonas Bjertner har styrt skeppet det senaste 3 åren och innan dessa har där funnits många som bidragit till att detta kunnat vara möjligt. Det startade en gång med samanslagning av Dykterminalen Malmö och Diveschool 18-30 Helsingborg och Råå Aqua Resort var född. Tittar vi tillbaka på när det startade 1992 har vi idag tillsammans certifierat Ca 2000 dykare på olika nivåer och det är vi stolta och glada över. Vi hoppas att denna framgångsaga skall fortsätta i många år. Nu när Öresund börjar toppa alla listor i marin mångfald och vi får ett friska och friskare hav som var ute för räkning i slutet på 80-talet så ser vi att Råå Aqua Resort har en framtid att räkna med med Öresund i spetsen.

Läs hela inlägget »

Ungsej (Pollachius virens) i Öresund

Det är precis 5 år sedan det sist sågs ungsej i Öresund i mängder. Men nu vimlar det av dom igen. Underbart vackra med en nästan orangegrön färg som övergår i grågrön när dom blir större. Ungsejen befinner sig gärna på grunt vatten i våra Ålgräs och kan beskådas av både snorklare som dykare. Dom är kvicka fiskar så man måste vara uppmärksam så man inte missar att se dessa vackra fiskar. Vill man inte bli blöt finns dom att skåda i Öresundsakvariet i Helsingör.
 

Läs hela inlägget »

Skärpt satellitövervakning för att få bukt med tjuvfisket i Öresund var en av de konkreta åtgärder svenska och danska fiskerimyndigheter enades om vid ett möte i Helsingborg på onsdagen.
De fiskare, främst danska, som under det senaste året tilldömts sanktioner för tjuvfiske får i framtiden finna sig i skärpt övervakning via satellit. Mindre fartyg, som saknar så kallad VMS-sändare, måste i fortsättningen anmäla via telefon när de går ut för att fiska. Från och med årsskiftet måste fiskebåtar som passerar igenom Öresund, där det rått trålfiskeförbud sedan 1932, surra trålen. Den svenska regeringens representant Ingela Byfors, kansliråd i justitiedepartementet, säger till SVT:s regionala nyhetsprogram Sydnytt att mötet med danskarna var konstruktivt och det första där beslut om konkreta åtgärder mot tjuvfisket togs.

Straffen måste höjas
Mötet i Helsingborg kom till efter det att den danske livsmedelsministern Hans Christian Schmidt (Venstre) i söndags sade att det är fullständigt oacceptabelt om det goda samarbetet mellan Danmark och Sverige om fisket i Öresund äventyras av några få fiskares tjuvfiske. Schmidt har begärt att det danska Fiskeridirektoratet skall göra en extra insats i sundet för att få stopp på olagligheterna. Riksdagsman Peter Danielsson (m) sade i ett pressmeddelande på onsdagen att straffen för tjuvfiske måste höjas. "I dag skrattar tjuvfiskarna ofta åt de pinsamt låga böter som döms ut i svenska domstolar. Han tycker också att Kustbevakningen bör ges befogenhet att bedriva förundersökning när det gäller tjuvfiske. länk

Läs hela inlägget »

Vi gjorde ett litet kvällsdyk utanför Råå hamn med kameran för att visa er Råå från våra ögon som dyker i dessa vatten. Öresund är ett av världen mest underskattade hav som vi skall vara stolta över och hjälpas åt att vårda.

Läs hela inlägget »

Vi tänker att det är inte alla som haft möjligheten att dyka runt Kullaberg ännu. Så då samlar vi lite filmer här från oss och våra nära dykvänner. Vill du själv se hur det ser ut under ytan på "Kullen" kontakta oss gärna så kan du dyka med oss eller med Helsingborgs lokala dykklubb Delfinen.

Läs hela inlägget »

Ofta säger vi att men skall ta minnen och lämna bubblor när man dyker. Jag personligen tycker om att plocka ätbara saker ur havet när jag dyker. Men vad säger lagen om detta igentligen. Detta styrs från förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen:

Lagtexten som finns lyder såhär.

6 § Fiske får inte bedrivas med gift, sprängämnen eller andra bedövande eller dödande ämnen, elektrisk ström, skjutvapen eller sådana redskap som fisken kan spetsas med. Fiske med ålsax, vars tänder är högst sex millimeter, är dock tillåtet. Huggkrok får användas för att bärga fisk som har fångats med andra redskap. Hummer eller krabba får inte fångas vid dykning.

Så slutsatsen blir att du får plocka allt ätbart utom Krabba eller Hummer från våra vatten sålänge man inte använder harpun eller kniv typ..! för resten känns ganska självklart. Tänk på att fredade djur och storleksgränser gäller även vid plockning som gäller vid normalt fiske med nät eller spö. Olika arter är fredade på olika tider på året pga att dom skall få möjliget att föröka sig utan hinder.

Det man även skall tänka på är att vi har olika naturresarvat och natura 2000 område i våra vattendrag och där gäller olika varierande regler. Dessa styrs av miljöbalken och är väldigt olika från platser till platser. 

Som tex vid Kullaberg får du inte plocka något varken tång eller fisk eller musselskal. Kullaberg naturresarvat stäcker sig 300 meter ut i vattnet och hela landmassan.

Oftas är det musslor och tång jag plockar själv och njuter av.
Vi har i Öresund Europas största sammanhängade blåmusselbank som är 34 Km2 stor. Nu 
har vi även fått hit den invasiva arten Japanska jätteostron ände ner till kullaberg.
Dessa är bra om vi försöker plocka upp för den skall ju inte vara här.
Den är riktigt god dessutom både på grillen och färska, lägg dom på grillen och när dom öppnat sig släng in lite riven Västerbottenost och låt dom ligga kvar en 30 sek innan ni äter. Kanske ni gillar färska ostron och om du behärskar öppna dessa bångstyriga varelser. PS mycket svårare att öppna än våra inhemska Ostron.

Ostron och musslor kan ibland vara utsatt för giftalger. Kontrollera på dom ställa du kan så att det är ok att äta dessa varelser.

Tycker ni det låter konstigt med att plocka tång så bör ni gå in och titta på denna hemsida. https://www.catxalot.se. Här kan du få mycket kul inspiration om hur man kan äta våra olika tångarter. Tänk på hur du skördar så tången kan få möjlighet att leva vidare och kan skördas nästa gång du kommer på besök under ytan.

Våra grannländer har helt olika regler att följa när det gäller undervatten "fiske". Så ta reda på hur det fungerar när du är i dessa länder och dyker.

Läs hela inlägget »

Barnkammare eller gravkammare? Sandsugningen har sugit livet ur sundets havsbotten och lämnat stora sår. HD-Sydsvenskan följde med Havsresan, som jobbar för att bevara Öresund, för att gå till botten med hur havet mår. Länk till hela artikeln

Läs hela inlägget »

Beskyttelse af Øresund
Kommuner og NGO´er ønsker beskyttelse af Øresund
Øresundsakvariet sender sammen med 14 danske og svenske kommuner, Länstyrelsen Skåne samt en række andre NGO´er fælles erklæring til den svenske og danske regering om at beskytte naturen i Øresund.

Øresund rummer trods sin beskedne størrelse et mylder af arter og unik natur. Den bør beskyttes bedre, og derfor er 14 danske og svenske kommuner i Øresundsvandsamarbejdet, samt en række NGO’er gået sammen om en fælles opfordring til den danske og svenske regering.
”Vi er glade for, at det er lykkedes for så mange interessenter at finde fælles fodslag om beskyttelsen og bevarelsen af Øresunds unikke natur. Vi håber, at det kan blive startskuddet til en proces, der munder ud i, at især råstofindvending ikke kommer til at foregå i Øresund, og hvor alle interesser, herunder et godt lystfiskeri og et naturskånsomt garnfiskeri og rusefiskeri, fortsat vil blomstre", siger Jens Peder Jeppesen, akvariechef og marinbiolog, Øresundsakvariet.
Erklæringen opfordrer regeringerne fra de to lande, til at gå sammen og indgå en ny fælles aftale om en langsigtet beskyttelse af Øresund. I dag foregår der eksempelvis sandsugning, der giver store lokale skader på havbunden.
Stærkt varemærke for hele Øresunds-regionen
Kommunerne og NGO’erne understreger i erklæringen, at formålet ikke er generelt at lægge begrænsninger på erhvervs- eller fritidsaktiviteter på vandet, men at det skal foregå bæredygtigt. På den måde kan vi både bevare det mangfoldige liv i vandet og det kan samtidigt blive et stærkt varemærke for hele Øresunds-regionen. Et sundt sund til en millionbefolkning.
Af erklæringen fremgår det, at:
Formålet med en beskyttelse af Øresund er primært at langtidssikre den helt unikke og meget varierede natur, som findes i sundet. Øresund skal stadig kunne benyttes af både erhvervs- og fritidsbrugere, men de enkelte aktiviteter skal foregå på en skånsom og bæredygtig måde.
En fremtidig og mere effektiv beskyttelse af Øresund skal således sikre at både nuværende og kommende generationer får størst mulig glæde af den rene og varierede natur vi har i et meget tætbefolket og kraftigt benyttet område. Denne kombination udgør samtidigt et kæmpepotentiale for formidling af viden om havmiljøet og et stort potentiale for turisme. Länk 

Läs hela inlägget »

Länsstyrelsen bjuder in kommuner, fiskeorganisationer, ideella organisationer och andra parter till ett tidigt samråd om att bilda ett nytt marint naturreservat utanför Bjärehalvön och Kullaberg. Naturreservatet föreslås heta Skånska Kattegatt.

Stärkt skydd
–  Natura 2000-området Nordvästra Skånes havsområde var ett stort steg för skyddet av marina arter och miljöer i området. Med naturreservatet Skånska Kattegatt vill Länsstyrelsen ta ytterligare ett steg för att stärka skyddet i sydöstra Kattegatt, säger miljödirektör Annelie Johansson

Bakgrund
Sedan 2009 finns ett fiskefritt område i södra Kattegatt. Länsstyrelsen har i flera skrivelser till regeringen varit tydlig med att det fiskefria området bör bevaras, utvärderingar visar att fiskestoppet haft flera positiva effekter. Länk ytterligare en Länk till underlaget.

Läs hela inlägget »

Ålgräsängar är viktiga för miljön.
Länsstyrelsen har beställt en rapport om ålgräset i Skåne. Grovt sammanfattat ser det skapligt ut i Öresund, men inte i resten av Skåne, av olika orsaker. Ofta helt enkelt för att bottenmaterial eller vågklimat gör att ålgräset inte trivs. Ladda hem och läs om du är intresserad! Länk och Rapporten från 2005 Länk

Ålgräs i Skåne 2016 - Fältinventeringar och satellitbildstolkning
Under sommaren och hösten 2016 genomfördes fältinventeringar och satellitbildstolkningar ålgräs längs Skånes kust. Målet var att få så god länsövergripande kunskap om ålgräsets utbredning i Skåne som möjligt.
​Ålgräs (Zostera marina) är en av de viktigaste marina växterna i Sverige. Till skillnad från alger har ålgräset rötter och kan därför växa på så kallade mjuka bottnar, där sedimentet består av sand, finare grus eller lera. Där ålgräset växer skapas förutsättningar för många ryggradslösa djur och fiskar att få en plats att växa på eller att söka skydd och föda.
Ålgräsängar gör även annan nytta, som att stabilisera bottensedimentet med sina rötter, lagra kol i havsbotten samt att minska energin i vågrörelser och strömmar vilket bidrar till att minska erosionen. Ekosystemtjänsterna från välmående ålgräsängar har mycket höga värden.

I slutet av 1800-talet täckte ålgräset stora ytor på mjukbottnarna längs Sveriges kust. Denna kunskap kan vi tacka den danske marinbiologen Carl Georg Johannes Petersen för, som under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet gjorde många marina undersökningar längs svenska västkusten. Petersen nämner att ålgräs växte så djupt som ner till 15-20 meter. Idag växer ålgräset sällan djupare än sex meter på de flesta platser i Sverige, men i Skåne finns flera undantagsfall.
För att kunna bevara det ålgräs som finns idag och bidra till att det ökar, är det viktigt att följa dess utveckling. Länsstyrelsens fältinventeringar följde i många fall upp tidigare undersökningar och ger detaljkunskap om utbredning och utveckling på ett stort antal platser längs Skånes kust.
Satellitbildstolkningen var ett sätt att försöka överblicka utbredningen i hela Skåne, men i några områden behövs ytterligare fältbesök för att bekräfta tolkningen.
Utifrån undersökningarna drar Länsstyrelsen följande slutsatser:
I Skåne finns arealmässigt mest ålgräs och störst djuputbredning i sydvästra hörnet, grovt räknat från Helsingborg till Trelleborg.
Grundet Sjollen utanför Malmö undersöktes på vegetation för första gången och ålgräs hittades på alla tre transekter.
Skåne har många platser där ålgräs växer djupare än åtta meter. På några lokaler hittades ålgräs djupare än nio meter. Detta är ovanligt i Sverige. De djupaste noteringarna under 2016 var:
9,43 meter norr om Klagshamn
9,40 meter väster om Klagshamn
8,95 meter i norra Lommabukten
8,87 meter utanför Lomma
8,87 meter norr om Spillepengen
8,84 meter väster om Spillepengen
På några lokaler i Skåne tycks ålgräset har ökat och på några andra lokaler tycks det ha minskat under 2000-talet. Här är några minus och några plus.
- Mellan Viken och Domsten försvann ålgräset i mitten på 00-talet och ålgräset har ännu inte återkommit. Troligtvis hänger det samman med att bottensediment har eroderats bort från området.
- Utanför Lerberget hittades låga tätheter av ålgräs 2004. Under 2016 hittades inget ålgräs på de två undersökta transekterna.
- I södra Skälderviken hade ålgräs försvunnit på två transekter jämfört med 2004, men samtidigt hittades ålgräs nu på en transekt där det inte fanns 2004.
+ Stormen Per förde 2007 bort sediment och ålgräs öster Ystads hamn. Här har ålgräset återkommit sedan några år tillbaka.
+ Söder om Falsterbohalvön har undersökningar från 1995, 1996 och 2001 visat få fynd av ålgräs. 2016 hittades ålgräs på alla sju transekter från Måkläppen till Falsterbokanalen.
+ År 2000 syntes inget ålgräs på flygbildstolkningar i mellersta Lundåkrabukten. Under 2016 hittades här ålgräs om än med ganska låg täckningsgrad.
+ De undersökta transekterna i nordöstra Skåne hade liknande eller högre täckningsgrader 2016 jämfört med 2004.

Läs hela inlägget »

Torskarna arbetar hårt för att säkra nästa generation. Och det går ganska bra. Nästan aldrig har det varit så mycket lekande torsk i Öresund som nu.

Just nu är det mycket kärlek, eller kanske mer korrekt fortplantning, på Öresundsakvariet i Helsingör. I det stora stenrevsakvariet jobbar torsken hårt med att säkra nästa generation fisk.
De senaste veckorna har besökarna kunnat se det samspel som sker mellan hanar och honor under leken.
– Precis som i den mänskliga världen måste torskhannarna göra sig till för att honorna ska vilja para sig med dem. De spänner ut sina fenor och slåss med andra hanar och många blir ärrade och går ned kraftigt i vikt under leken, säger akvariechefen och havsbiologen Jens Peder Jeppesen.
Samma sak sker också ute i Öresund just nu men på akvariet kan man alltså se det på nära håll.
När honorna väl valt ut en partner ska rommen befruktas och det sker i en virvlande dans där hanar och honor simmar mycket nära varandra med könsöppningarna bara några centimeter isär.
I år är antalet lekande torsk i Öresund också större än vanligt enligt Jens Peder Jeppesen. Det är, enligt honom, resultatet av flera års stadig tillväxt av torskstammen i Öresund. Rapporter från turfiskebåtarna talar om fler lekstimm än på många tiotals år.
– Jag kan inte minnas att vi har upplevt så stora mängder av lekandet torsk förut. De större torskarna på 15-20 kilo är förvisso något färre i år men det måste absolut vara ett sundhetstecken för Öresund som helhet att vi upplever dessa stora mängder av torsk i mellanstorlekarna. Utvecklingen följer trenden från sommaren och hösten 2016 då vi fångade kolossala mängder av ungtorsk på 5-15 centimeter, säger Jens Peder Jeppesen.Länk

Läs hela inlägget »

I morgon presenterar Länsstyrelsen Skåne ett utkast till havsplan för Öresund. Förslaget diskuteras vid en hearing med skånska kommuner, myndigheter och andra aktörer som är viktiga för Öresunds framtid.
– Öresund är unikt, med många olika intressen. Här finns dels höga biologiska värden och ett levande kustnära fiske, dels har vi Öresunds enorma betydelse för sjöfarten, liksom verksamheter för vindkraft och sandtäkter. Dessutom har vi kommunala och statliga intressen som överlappar varandra, eftersom i stort sett hela det svenska Öresund ligger inom territorialvattnet , säger Pär Persson, vattenstrateg på Länsstyrelsen Skåne.
Förslaget är ett led i arbetet med statliga havsplaner som ska beslutas av regeringen 2019. Planeringsarbetet pågår just nu på HaV, Havs- och vattenmyndigheten. HaV har tagit fram planutkast till Bottniska Viken, Östersjön och Västerhavet. Öresund är ett område med behov av en fördjupad planering. Uppdraget har gått till Länsstyrelsen Skåne, som presenterar förslaget vid en hearing imorgon.
–Vi kommer att redovisa konkreta förslag på hur vi kan använda och skydda Öresund. Där vi vet att det finns olika uppfattningar kring användning eller skydd tar vi fram alternativa förslag, säger Pär Persson.
– Nu får vi i Skåne möjlighet att påverka hur vi kan gynna ett hållbart fiske, om vi vill ha sandtäkter eller fler vindkraftparker, eller om vi vill stärka det marina växt- och djurlivet ytterligare. Länk

Läs hela inlägget »

Livet på bunden af Øresund
Øresundsakvariet har fået tre nye akvarier klar til vinterferien uge 7 og 8. De viser dyrelivet på 3 steder i Øresund blandt andet på klippebunden tæt om Kullen.
Når livet på havbunden skal skildres, så kan man regne med at se en del affald, der ligger på bunden smidt ud af os mennesker. Det gør sig også gældende i Øresundsakvariets nye akvarie, som netop viser, hvordan havnebunden i Helsingør Havn ser ud. Central i akvariet ligger en gammel gummistøvle. Men der er meget mere af havdyrsliv i havnen end man måske skulle tro – blandt andet den invasive muslingeart stillehavsøsters, og en stor del af de øvrige havnefisk og planter er med i havnebundsakvariet. Det er et af de tre nye akvarier, som Øresundsakvariet har fået indrettet tids nok til, at de kan ses i vinterferien.
Livet på klippebunden og rødalgebankerne
Foruden havnebunden skildrer de livet på bunden ved Kullen i Sverige og i en rød-og brunalgebund på 14-18 meter også på den svenske side af Øresund og som er nogle af de mest livfulde og frodige havbundsmiljøer i Øresund.
- Vi prøver jo hele tiden at give en så god formidling af livet i Øresund som muligt, og vi kan skifte akvariemiljøerne med jævne mellemrum. Vi synes, at de nye akvarier er med til understrege, hvor mangfoldigt livet i Øresund er, siger akvariechef og havbiolog Jens Peder Jeppesen.
Mange andre aktiviteter
Udover de nye akvarier arrangerer Øresundsakvariet også en række spændende aktiviteter i akvariet i hele vinterferien. Alle dage i uge 7 og 8 kl. 11.25 og 13.25 kan man deltage i ”Rør ved levende havdyr”, hvor en formidler bagom akvarierne vil fortælle omkring de mange forskellige camouflerings-evner hos havdyrene. I en stor camouflage-quiz, kan du teste din skjulte viden omkring havdyr og i alle hverdage i uge 7 og om onsdagen i uge 8 kl. 12.10 kan du opleve dissektion af hajer og klumpfisk. Desuden står akvariets formidlere klar alle dage med sjove historier når fisk og havdyr fodres hver hele time dagen igennem. Kl. 11.00 kan du selv være med til at fodre dyrene i børnerørebassinet. Så kom og vær med.
Plastik i havet
I vinterferien sætter Øresundsakvariet og i samarbejde med organisationen Plastic Change fokus på den omfattende plastikforurening af verdenshavene ved at vise en film med titlen ”Plastiksuppe forude” fortalt af Sebastian Klein. Filmen er 15 min. lang og henvender sig til både børn og voksne og bliver vist i akvariets netop indviede auditorium flere gange om dagen. Udover filmen vises der også en vandrerudstilling om plastik, der er rettet mod børn.
- Vi er meget begejstrede for at have fået muligheden for at formidle problemerne omkring plastikforurening til vores publikum. Plastikforurening er både et problem på globalt plan og et lokalt problem i Øresund med store fremtidige konsekvenser for vores liv her på jorden så det er meget vigtigt at vi alle er med til på sigt at få vendt udviklingen og få fortalt vores børn hvordan og hvorfor de skal undgå at smide plastik i naturen i fremtiden, siger Jens Peder Jeppesen.

Läs hela inlägget »

Precis som för drygt ett år sedan landades ett exemplar av Sankt Pers fisk i vattnen utanför Borstahusen.
Den plockades med till Allvar Gullstrandgymnasiet där marinbiologerna Emil Johannesson, Erik Muller och Viktor Anderson fick som uppgift att artbestämma den.
– Det är en helt unik fisk till utseendet och kan inte misstas för någon annan art, berättar Mats Svensson, lärare i marinbiologi.
– Den är ovanlig häruppe men betydligt vanligare i Medelhavet och längs Atlantkusten
Förklaringen till att en så pass sällsynt gäst fångas i svenska farvatten?
– Den här årstiden fiskar man lite djupare och då kan man få upp lite ovanlig fisk, förklarar Mats Svensson.
– Sankt Pers fisk trivs i salt vatten, och så rör den sig in i det varmare bottenvattnet som kommer in i Öresund medan det bräckta vattnet från Östersjön går ut med ytvattnet,
Fångsten mätte 43 centimeter och kommer att landa i en stekpanna.
– Jag filéar den och sedan blir det väl min familj som får äta den, barnen brukar vara glada för ovanliga fiskar, säger Mats Svensson. Länk

Läs hela inlägget »